Förhindra speluppbyggnad/organiserat försvar del 3 – högt försvarsspel

Publicerat den 11 december, 2020 av Det gröna fältets schack

I denna artikel ska vi fokusera på det populära men så svåra höga försvarsspelet. Det helt klart vanligast att lag vid hög press övergår i ett kombinationsförsvar. Det finns en del olika vägar att pressa högt och vi kommer i denna artikel ta upp en del lösningar och problemställningar.

I artikel 2 beskrev vi hur ett klassiskt lågt positionsförsvar brukar arbeta och vi måste även tillägga att samma principer såsom överflyttning som ett rep, spelare närmast presspelare sätter linjen, referenser i sid- och djupled, styra utåt som standard o.s.v. även finns med som grund i ett högt presspel. Vi vill i denna tredje artikel gå djupare i den höga pressen eftersom ett lågt positionsförsvar ofta ger skenet av ett se stabilt ut fram till att det testas med överbelastning, 1vs1, spelvändningar m.m. och helt plötsligt inte är så stabilt som formationen verkar visa. När ett positionsförsvar utsätts för numerärt överläge sker nämligen oftast en kedjereaktion som inte alla positionsförsvar klarar av att hantera och i synnerhet inte om de är högt upp i plan.

Hög press i icke-linjär formation

Det finns lag som håller fast vid positionsspelet i form av linjära system även högre upp på plan där Atletico Madrid är ett typexempel även om de släpper linjerna sista ⅓-delen eftersom det i princip är praktiskt omöjligt då. I många formationer ligger fortfarande en förhindrande tanke kvar genom att invänta triggers som central del i försvarsspelet och därav är försvarsspelet fortfarande hindrande i sin karaktär. Detsamma gör Atletico och om de övergår i ett förstörande försvarsspel släpper de sina linjer. När laget pressar högt blir ytorna att försvara mycket större än vid ett lägre försvarsspel. Den stora ytan att försvara får konsekvensen att de flesta lag som pressar högt väljer att byta till icke-linjära system för att täcka upp i djupled i enlighet med vad vi nämnt tidigare. Denna formation leder till att laget består av minst fyra försvarslinjer istället för tre lagdelar. I detta fall blir det en definitionsfråga om laget spelar med fyra lagdelar eller icke-linjärt spelsystem men vi väljer att använda det senare. Ett sådant system blir som vi sa i förra artikeln oftast lite mindre brett och på så sätt ofta svagare i sidled vilket får följden att ett djupledsfokuserat försvarande lag har ett flera alternativ att försvara högt med framgång.

Alternativ vid hög press

Press utåt

En möjlighet, som också är den vanligaste, är att pressa utåt vilket vi även nämnde i förra artikeln. Att pressa utåt riskminimerar och är enklare som grund. Press utåt sker genom att tvinga uppspel mot kant genom att styra pressen och därefter se till att anfallande lag inte lyckas med en spelvändning. När anfallande lag hamnat på kanten kan det försvarande laget antingen tvinga motståndaren till en lång boll därifrån alternativ släppa in genombrott centralt som då bemöts med man-man-markering eller positionsförsvar med trigger.

Om laget väljer man-man-markering blir försvarsspelet mer förhindrande eftersom det blir uppenbart att försvarande lag inte vill ha spel centralt och därmed tvingar laget motståndaren till misstag genom exempelvis långbollar. Om laget istället väljer att ha ett positionsspel, där centrala spelare kommer upp i press, öppnar man istället för två alternativ. För det första kan motståndarna tro att de kan spela in bollen centralt och därefter startas pressen vilket får ses som en typisk trigger för förstörande försvarsspel. För det andra har ett centralt positionsförsvar fördelen att kunna styra pressen och därav ofta få numerära överlägen centralt som kan leda till att det finns spelare över i försvarsspelet som enklare, än i en man-man-lösning, kan sätta press mot målvakt vilket också får ses som en mer förstörande lösning.

Ett klassiskt sätt att starta en styrande press är med så kallad cover lane shadow eller skuggpress som syftar till att en forward, när vi diskuterar att press i motståndarens uppspelsfas, gör en båglöpning från en mittback till den andra för att sätta den icke-bollhållande mittbacken i passningsskugga av forwarden. En viktig del i styrning av press är att laget är svaga mot lobbar/chippar eftersom spelaren bakom presspelare till skillnad från annan press är helt ostressad vilket innebär att om bollhållaren når spelare i passningsskugga genom en lobb/chip är laget väldigt sårbart därefter. En lobb/chips kan endast förhindras med att ha understöd men poängen med cover lane shadow är just att stänga passningsvägar genom passningsskugga och då finns inte nödvändigtvis understöd. Eftersom press på båda mittbackarna är väldigt svårt utan att vara i numerärt likaläge alternativ underläge närmare sitt eget mål är just skuggpress en lösning som många lag vågar sig på.

Ett alternativ är att skapa ett numerärt likaläge med motståndarnas mittbackar, vara numerära centralt och istället vara numerärt underläge på kanterna. Ett exempel är om motståndaren ställer upp 4-2:3-1(breda yttermittfältare) och försvarande lag svarar med ett 4-3-2:1. Risken med att styra pressen utåt är i istället att motståndarna är i överläge där och i detta fall bör pressen istället ske inåt.

Stänga kanterna

Ett annat alternativ är att fortsätta stänga kanterna men istället tvinga motståndaren att spela in centralt som i så fall bemöts med samma centrala två lösningar som ovan, positions- eller markeringsförsvar.

Stänger kanter – styr inåt. Skuggpress med centrala markeringsinslag

Lite mer om pressfällor

Som vi nämnt i första artikeln finns det taktiska och generella triggers. Pressfällan startar ofta med en trigger men övergår i ett mönster av rörelser som ska leda till bollvinst. Ett lag som har triggers men inte har kommunicerat hela aktionen med laget har alltså ingen pressfälla. Triggers handlar om när och hur laget startar press men inte hur det ska fullföljas. När tränaren scoutar fram andra triggers än de generella gäller det att även tänka på motståndarens motdrag vid en eventuell trigger. När eventuella motdrag är kartlagda gäller det att även förutse vad motståndaren gör när försvarande laget försöker sig på en pressfälla.

Många pressfällor handlar om att styra anfallande lag mot kant eller centralt i enlighet med ovan redogörelse men med förstörande försvarsspel, d.v.s. att försvarande laget tar initiativet. En del pressfällor är mycket enkla och kan exempelvis bestå i att två försvarare löper på vars en sida av bollhållaren och pressar från både höger och vänster samtidigt och på så sätt tvingar denna spelare att spela framåt eller bakåt. En sådan enklare aktion kallas pinch. En pinch kan även användas i form av att en forward pressar framåt(!) genom att exempelvis stänga av anfallande mittbacks passning till målvakt och pressa mittbacken till spel i djupled, något som bl.a. Leicester gjorde mot Arsenal i årets första Premier League-möte.

De flesta pressfällorna sker däremot oftast genom att försvarande lag styr spelet mot kant och det är därför viktigt att förhindra spelvändning eftersom laget offrar spelare mot den kant man vill vinna boll och är därmed sårbar på motsatt sida. Svag motsatt sida gäller oavsett om laget har förhindrande eller förstörande mentalitet.

Det som är viktigt i en pressfälla är att hitta syftet för fällan d.v.s. hur man ska vinna boll. Bollvinst kan ske på flera olika sätt som exempelvis bortspelad boll nära eller långt ifrån bollhållaren, ut över linjen eller genom brytning. Om det vinnande laget inte vet syftet med vart man ska vinna boll kan laget av misstag tvinga motståndaren till något som spelarna inte är beredda på. Ett exempel kan vara att laget vill vinna boll över långsidan och få ett inkast men tvingar motståndaren till långboll i spelyta 3 och är inte beredd på att falla och därmed får ett snabbt anfall mot sig istället.

En del lag väljer att fortsätta anfalla på samma kant och därefter nå mitten på en yta som laget skapat genom att exempelvis lura bort försvarande balansspelare med en avledande bindning (mer om detta nedan). En bindning är ett motdrag som laget måste vara medveten om vid användandet av en pressfälla eftersom motståndare, ff.a. på elitnivå, ofta har gedigen kunskap om varandras spel. Det är därför viktigt att inte utgå ifrån att motståndaren slår en klassisk crossboll för att komma ur pressfällan eller bara skickar ut bollen över linjen utan att försöka förutse hur de reagerar på pressfällor mot kant eller mitten. En del lag väljer istället att spela sig ut med exempelvis djupledsbollar på samma kant i spelyta 3 eftersom det innebär en betydligt mer förutsägbar bollförlust samtidigt som det kan vara en bra variant att komma till en farlig yta. I sådant fall kan det vara bra att ha koll på det…

Ett typexempel på taktisk pressfälla mot kant där motståndaren scoutat markeringstyp på försvarande central mittfältare var matchen Barcelona – Napoli i CL 2019/2020. I detta fall valde Barcelona att stänga av centrala uppspel och hota ut mot kant eftersom Ospina i målet inte är grym på fötterna. Situationen ledde till en förväntad spelvändning i Napolis försvarsspel. Barcelona valde att ha markerande roller centralt vilket skulle hindra korta spelvändningar via mitten. Problemet var att Napoli visste detta och eftersom Busquets, Rakitic och De Jong man-man-markerade valde Napoli att flytta sina positioner från central spelyta 2 vilket ledde till att Barcelona missade att täcka av den centrala ytan vid spelvändningen vilket Napoli utnyttjade. Se bild nedan.

För den som vill läsa mer om pressfällor rekommenderar vi Spielverlagerungs artikel om pressfällor i ett 3-4-3.

Pendlande forwards

Beroende på försvarsspel kommer alltså anfallande lag att ha olika anfallsmöjligheter. En typisk förhindrande variant är att pendla med antalet forwards för att motståndaren ska behöva falla ner med spelare och skapa numerära överlägen i sin uppspelsfas. Ett exempel är ett 4-4-1:1 som möter ett 4-1:2-3 där den anfallande defensiva mittfältaren sjunker ner som mittback i uppspelsfasen om försvarande laget har två forwards men där forwarden endast gör denna rörelse för att locka ner den defensiva mittfältare och därefter sjunker ner framför mittfältet. Denna pendling leder till att motståndaren har två spelare mer än försvarande lag i uppspelsfasen (två mittbackar och en defensiv mittfältare mot en forward) vilket innebär att det förhindrande laget istället har 9vs7 spelare i de resterande anfallsfaserna. Ett pendlande antal försvarande forwards leder däremot ofta till lite lägre position på plan eftersom man sällan lyckas pressa i uppspelsfasen utan snarare störa. Alternativet är att ändå stå högt men då krävs långa löpningar för att hindra motståndarens genombrott eller spelvändningar. En sådan metod är inte ovanlig att se Atletico Madrid använda och i vissa fall Tottenham med Mourinho.

Hög press med förstörande mentalitet

Att bedriva en hög press med förstörande karaktär är svårare än att invänta misstag. Att vinna bollen centralt, pressa målvakt eller styra in motståndaren mot kant genom att det försvarande laget tar taktpinnen är därför desto vanligare att se de bättre lagen i en liga än de svagare. För att lyckas med hög press med förstörande mentalitet krävs smarta spelare som kan utvärdera och anpassa sitt spel under tiden på ett betydligt snabbare och mer krävande sätt än att försöka hålla linjer eller täcka centrala uppspel och invänta misstag. För att klara av en hög press krävs större, vad som klassiskt sätt ses som, risker. Som exempel måste ett lag vara benäget att släppa en kant helt, släppa in motståndarna centralt eller att våga stå 3vs2 mittbackar mot forwards.

Fördelen med hög press är däremot stor. Förutom att öka chansen till bollinnehav minskar man också motståndaren chans att göra mål eller ens komma till avslut genom att börja förstöra för deras speluppbyggnad långt ifrån eget mål. Till detta kan en bollvinst på fördelaktig position ge bra chanser till farliga kontringar. Hög förstörande press stressar också mycket vilket kan skapa frustration hos motståndaren under ge mentala överlägen. Vidare kan hög förstörande press användas som “anfallsvapen” eftersom en bollvinst högre upp i plan ger större chans till att skapa målchans eftersom laget dels är närmare mål och dels har färre försvarsspelare mellan bollhållaren och målet. Hög förstörande press är däremot fysiskt jobbigt och i perioder brukar de flesta lag behöva sjunka ner lite för att vila och för att minska risken att missa press på bollhållaren eftersom ett högpressande lag som inte har press på bollhållaren ofta är väldigt sårbara. I den vilande perioden kan man använda falsk press, d.v.s. att närmsta presspelare går upp i press som tidigare vilket stressar motståndaren men där övriga i försvarande lag väljer att stanna kvar och inte fullfölja den höga förstörande pressen för att istället vila. Denna typ av press brukar fungera ett par omgångar efter en period av hög förstörande press.

Nedan följer lite aspekter på ett högt försvarsspel som kan vara bra att ha med sig vid försvarsspel.

Bindningar – bli inte lurad

En bindning innebär att en anfallsspelare närmar sig en försvarsspelare i strategisk anfallszon och hoppas att försvarsspelaren vill markera denna. Därefter löper anfallande spelare från ytan och hoppas på att få med sig försvarande spelare som i så fall tappar sin yta. En sådan bindning leder till en avledande manöver som anfallande laget senare anfaller mot. En lockande passning är en liknande aktion men med boll som istället tvingar en försvarare att gå upp i press men som då lämnar sin försvarsposition som anfallande laget sen utnyttjar.

En bindning kan också göras genom att exempelvis låsa två försvarsspelare vid en anfallare genom att stå emellan de eller på en yta. Detta skapar ett numerärt överläge på annan del av plan. En bindning med avledande manöver skedde väldigt typiskt Manchester City – Tottenham CL 2018/2019 och i ovan match med Barcelona – Napoli. En binding ska inte blandas med offensiv markering som istället handlar om att anfallande spelare väljer att genom def-i-off förbereda en markering av spelare som kan vara farlig vid bollförlust. En sådan avser istället att hindra en farlig kontring medan en bindning med avledande löpning handlar om att få bort en försvarande spelare från sin position för att anfalla där. Ett mer klassiskt exempel är avledande löpningar från främre stolpen på offensiva hörnor mot hörnläggaren för att få första ytan fri.

Spegling av spelsystemet

Låt oss ta ett praktiskt exempel. Tänk er en motståndare som formerar sig 4-2:3-1 i anfall. Utifrån denna formation kan Bielsas lag ställa upp 4-1:2-3. Det skulle så se ut enligt bilden nedan.

Tanken med detta sätt att försvara sig är att laget dels har numerärt överläge på den mest vitala delen av plan, central defensiv men samtidigt har möjlighet att enkelt följa motståndaren med någon form av zonmarkeringsförsvar. Vidare kan ett lag i detta system även genom en bra styrande skuggpress från forwarden hindra den ena utav mittbackarna att få boll och därmed hindra alla uppspel och därav sätta en förstörande press. Genom att den offensiva centrala mittfältaren dessutom sätter en skuggpress/shadow lane cover på mitten kan han eventuellt skugga bort passningsvägen till det anfallande lagets defensiva spelare och sätta press på den andra mittbacken. Laget skulle i så fall kunna hamna i ett 2vs2-läge i pressen mot mittbackarna. Systemet är ett man-man-markeringsförsvar men istället för libero väljer han två mittbackar som jobbar mer konventionellt.

CFW pressar 1v2 och MBs har 2v1-överläge vs FW, resterande markerar

Ett mer extremt exempel är Gasperinis Atalanta som ofta speglar motståndarens anfallsformation till 100%. Ett anfallande lag, Liverpool i Champions League-mötet 2020, som ställer upp 4-1:2-3 bemötte Gasperini med att ställa upp med ett 3-4-1:2. Formationen innebar därmed man-man-markering på hela plan utan numerära överlägen (2 forwards vs 2 mittbackar, 1vs1 mellan försvarande 10:an och anfallande 6an, 4 mittfältare mot 8:orna och ytterbackarna samt 3vs3 mellan mittbackar och forwards. I första mötet förlorade dock Atalanta med 5-0 men lyckade exempel finns också och Atalanta lyckades trots allt ta sig vidare till åttondelsfinalerna.

Om vi kombinerar pendlande forwards och speglar formationen skulle laget kunna hamna i ett läge där man hamnar 9vs7 i resterande anfallsfaser där varje lagdel, mittfält och backlinje skulle dels skulle kunna man-man-markera men dessutom ha en spelare över i varje lagdel för att täcka yta.

Presstyper

Det finns flera sorters orienteringar när vi diskuterar positionsförsvar. Dessa är boll, medspelare, motståndare och yta och kan antingen rangordnas eller vara alternativa till varandra beroende på vilken modell laget väljer i enlighet med vad vi skrev i artikel 2. Dessa orienteringar av hur laget inbördes orienterar olika parametrar ska inte förväxlas med presstyper.

Presstyper handlar istället om hur man väljer att gå i press efter att ha orienterat laget efter någon parameter. Presstypen handlar om hur laget vinner bollen d.v.s. om laget pressar genom att

styra av passningarvägar – skuggpress/cover lane shadow,
genom att stänga alternativen att passa genom markering,
genom att stänga/minska alla ytor att hitta utvägar kring
genom att pressa bollhållare med flera spelare,
i kombination med ovanstående
eller annan metod

De två översta är klar inriktning på motståndaren utifrån de orienteringar vi diskuterat i första artikeln medan ytor och press med flera spelare mer förhåller sig till ett försvar orienterat på medspelare, yta eller boll d.v.s. positionsförsvar.

Presstypen behöver vara uttalad i generell mening för laget men kan vara situationsanpassad men tydligheten behöver inte vara lika klar som vid en scoutad pressfälla. Presstyp är däremot viktig att ha bestämt vid direkt återerövring eftersom dessa baseras på extremt snabba beslut. En hög press som baseras på kombinationsförsvar kommer i vissa fall att innehålla flera presstyper eftersom olika spelare på plan kommer att ha olika roller. Exemplet ovan i bild ett som visar hur kanterna stängs av innehåller dels presstypen markering på mitten, dels styrning av passningsvägar medan backlinjen försöker stänga/minska spelyta 3. Presstyp kan därför ses som en flytande försvarsinriktning precis som att lag sällan har en 100% orientering i man-man-försvar eller yta, boll eller medspelare. Presstyp är däremot viktig att poängtera för spelarna så varje roll har uppfyller sitt syfte så att spelarna vet hur de ska övergå från sin markering eller position till press. Det blir därför viss skillnad om en spelare som täckt en yta ska övergå till press genom att styra av passningsalternativ mot högerkanten eller om denne ska pressa men samtidigt fortsätta täcka ytan.

Asymmetrisk formation

Det är inte ovanligt att man idag ser lag som Juventus under Sarri eller Real Madrid under Zidane som arbetar med asymmetrisk formation d.v.s. en oregelbunden formation. Den icke-linjära formationen ska inte blandas med en asymmetrisk formation eftersom den icke-linjära fortfarande är balanserad i bred, vilket inte den asymmetriska är. En asymmetrisk formation görs ofta av tränare som använder sig utav ett spelartypsorienterat spelsystem. Som exempel ville Sarri ibland använda Ronaldo centralt i plan utan att vilja skicka ut Higuain på kanten. Följden blev att Cuadrado fick en större yta att försvara. Asymmetrin medför att laget kommer att ha en öppnare kant där Ronaldo inte deltar i försvarsspelet i samma utsträckning som andra kanten eftersom Sarri inte tvingade honom att delta i försvarsspelet. En sådant system kan ha fördelar dels eftersom Ronaldo kan vila lite mer i försvar men även vid pressfällor och kontringar. Pressfällor eftersom den ena kanten kan ses som underbelastad men i gengäld kanske balanserad med bättre försvarsspelare. Kontringar eftersom Ronaldo kan ha en högre utgångsposition när kontringen börjar.

Andra alternativ

Beroende på val kan olika typer formas. Thomas Tuchel är känd för att försöka ha arbetat in fiskbenspress. Pressen skulle innebära, baserat på hans pressmetod i Dortmund, på att att pressa rakt framifrån, istället för att styra i sidled, för att ge motståndaren alternativ till antingen höger eller vänster om presspelaren där understödjande spelare tydligt följde upp med täckning av ytan.

Guardiola är vidare känd för sin mer extrema passing lane cover som han utförde i perioder i Barcelona där han hindrade flera passningsalternativ genom att stå emellan nästan alla passningsvägar, se bilden. På så sätt kan laget hindra alla passningsalternativ men är som ovan sagt svaga mot lobbar samt om, motståndaren passerar en spelare eftersom alla i så fall kommer att stå i fel position förhållande till passningar. Pressmetoden bör dock ändå vara effektiv i form av att den stressar motståndare och förvånar eftersom det är en ovanligare metod. Om den utförs högre upp i plan kan eventuella misstag även kompenseras i lägre delar av plan.

Det finns fortfarande väldigt mycket att skriva om i varje specifikt moment men för att göra detta är vår uppfattning att man måste göra en jämförelsestudie eller analys av specifikt fall för att få ut mer. I en sådan artikel kan man förutom att illustrera ovanstående även visa hur olika lag väljer att pressa olika ytor vid olika tillfällen, fylla i linjer när spelare blir passerade, när de faller och täcker istället för att fortsätta pressa, avvägning mellan hög och låg backlinje, fördröjande och förstörande press vid olika skeden av spelet samt position på plan osv. Listan kan göras lång.

Denna artikelserie har haft till syfte att på ett mer objektiv sätt belysa viktiga begrepp inom ett försvarsspel för att i senare artiklar gå in på djupet av hur specifika tränare väljer att lösa olika scenarion med spelare. Något vi velat skilja på hittills eftersom exemplen kan bli oändliga i sådant fall.

Vänligen återkom med synpunkter på denna tredje artikel inom försvarsspel. Ni når oss här i kommentarsfältet eller på detgronafaltetsschack@gmail.com