De 14 faserna

Vi har i olika artiklar diskuterat några av de olika spelskede som finns. Vi efter denna artikel ge en mer precis bild av skedena men även en större helhetsbild av hur man kan se på spelet fotboll för scouting, träningsplanering och analys.

Spelets skeden är enligt SvFF speluppbyggnad (SU), Förhindra speluppbyggnad (FSU), Återerövring(ÅE) och kontring(K). Dessa skeden slutar upp i komma till avslut och göra mål (KTAGM) samt förhindra och rädda avslut (FORA). Beroende på vem man frågar är de två sista två egna skeden eller slutfasen av något av de fyra översta. Nedan bild bör därmed vara bekant för de allra flesta.

Om vi ser till andra teorier kring hur spelet kan sorteras kan planen delas upp i tredjedelar. Dessa tredjedelar bör enligt oss vara relativa till spelet vilket vi gått mer in på i artikeln – speluppbyggnad del 1 en teoretisk diskussion men i korthet menar vi att tredjedelarna inte är helt statiska utan det beror på vad motståndaren gör för att identifiera exempelvis en uppspelsfas, genombrotts-/ etableringsfas eller avslutsfas .

De 14 faserna

Om vi utgår ifrån spelets fyra skeden och delar upp dessa i tredjedelar får vi ett system som liknar nedan med 12 faser. För att inte bli överflödiga blir sista tredjedelen i anfallsspelet och tredjedelen närmast eget mål en del av dessa tre faser istället för FORA och KTAGM. I artikeln om speluppbyggnad beskriver vi även om en avslutsförberedande fas vilken kan vara en ½ fas men för enkelhetens och för de perfektionistiska skull lämnar vi den utanför i denna illustration. Till detta lägger vi till fasta situationer i både offensivt och defensivt (för mer läsning läs separat fasta) och vi har följande modell:

Det intressanta med ovan modell är att den blir mer precis än bild 1. En spelare behöver veta exakt om den är i SU, FORA, ÅE eller kontring men inte tvunget vilken fas enligt vissa. Detta talar för den enklare modellen, men en spelare som är smart behöver veta även vilken fas den är i och vad som är specifikt för just den fasen. Jonas Munkvold, tidigare Vålerengens akademi, är en av många som stod bakom att träna sina spelare i kaosövningar för att få spelarna att identifiera situationer innan beslut tas för att öka spelförståelsen hos spelarna. En smart spelare orienterar sig därför i situationen snabbare och noggrannare än en spelare med sämre spelförståelse vilket vi även skrivit i Talangartiklarna.

Ovan illustrerade 14 faser varierar som sagt lite i storlek och plats på plan beroende på hur motståndaren försvarar eller anfaller. Detta innebär att fasen speluppbyggnad, d.v.s. 1/3-delen av skedet speluppbyggnad, kan vara mer än hela egna planhalvan om motståndaren ligger lågt i plan o.s.v. I försvarsspel är faserna inte tvunget tydligare eftersom spelet i försvarsspel delvis är sorterat efter andra principer än faserna i skedet speluppbyggnad. Försvarsspelet handlar snarare om att identifiera när laget är i numerära underlägen eller har ytor att försvara och därmed behöver förhindra eller förstöra anfallsspelet eller rent av retirera. I försvar kan laget exempelvis välja att antingen vara förstörande eller förhindrande och det kan variera i vilken tredjedel laget befinner sig i. Problemet och den svårighet som uppstår är om motståndarna exempelvis spelar förbi lagets förstapress, säg 3 forwards, och inte väljer att etablera spelet utan gå på genombrott. Ska laget då i mellantredjedelen ha ett förhindrande försvarsspel när man endast är 7 (+målvakt) kvar i försvarsspelet eller bör laget ha ett förhindrande retirerande försvarsspel i just den fasen? Tredjedelen ger en bra utgångspunkt men måste även här översättas i faser och då är försvarsspelet betydligt svårare att sortera in eftersom det blir mer beroende av motståndaren än anfallsspelet i denna bemärkelse. 

Vi har därför sen tidigare gjort nedan modell när vi har skrivit om SU och FSU i två separata artikelserier.

Denna bild är en hybrid av de 14 faserna i bild 2. I anfallsspel är det för oss naturligt att dela upp spelet i faserna enligt ovan bild. I försvarsspel behövs tredjedelarna i kombination med sammanfattningen under försvarsspel som vi beskrivit ovan. Denna bild är därför en bild över viktiga aspekter i SU och FSU men inte riktigt samma kategori som bild 2. Detta kan tyckas konstigt men detta av anledning att vi tryckt på olika moment i olika artiklar eftersom det finns olika centrala utgångspunkter. Ett mer perfekt exempel skulle alltså vara bild 2 för att illustrera faserna i spelet och bild 3 för att illustrera de olika moment varje skede och fas behöver beakta. Den perfekta bilden skapas därmed lite senare (bild 5 nedan).

Omställningsskedena

Oavsett vilken uppdelning av spelet man väljer kommer tre faser för varje spelskede att vara tydligare för spelarna att förhålla sig till. Kontring och återerövring är omställningsskeden eftersom dessa skeden handlar om den övergång som ett lag övergår i vid byte av någon av huvudskedena SU och FSU. Men kontring och återerövring – vad får vi ut av att dela in dessa i faser? Jo, det är enkelt. En stor del av dessa omställningsskeden är starkt kopplade till risk, typ av bollvinst/förlust balans och mindset. Omställningsskedena varierar stort från lag till lag och för att specificera lagets arbetssätt tror vi att man behöver ha olika risknivåer i olika faser av omställningsskedena, precis som i SU och FSU. 

Den komplexa men logiska indelningen av fotboll

Innan vi visar vår bild av spelet, bild 5, måste några fler punkter diskuteras. Vi delar inte in varje fas för sakens skull. Det finns många aspekter att beakta med varje skede (SU, FSU, ÅE, kontring) och därefter fas(⅓ av skedet). Vi har inom SU förklarat att faserna heter uppspelsfas, genombrott-/etableringsfas och avslutsfas men denna uppdelning finns inte nödvändigtvis för de andra skedena även om försvar ofta kallas högt, mellan och lågt (försvar). Oavsett måste flera aspekter beaktas och det där för indelningen av dessa 14 faser är nödvändig enligt oss. Vi sammanfattar det i följande uppdelning:

Formation

Formation svarar på vilken formation/utgångsposition) laget har i en fas eftersom det normalt varierar mycket på plan, ff.a. inom de organiserade skedena (SU och FSU) eftersom lagets möjlighet att påverka formationen är större.

• Är formationen samma som förra fasen eller en progression?
  • Exempel SU:
    • uppspelsfas: 4-1:2-3
    • Etableringsfas: 2-3:2-3
    • Avslutsfas: 2-3-1:4
  • Exempel kontring:
    • Lång kontring(nära eget mål): 4:1:2:3 där de 5 mest offensiva spelarna ska delta.
    • Mellankontring: 2-3:2-3 där de 5 mest offensiva spelarna ska försöka delta men ff.a. de som är närmast boll ska delta.
    • Hög kontring: 2-3:2-3 där de spelare närmat boll deltar ex. area of intervention.

Typ

Typ handlar om vilken inriktning försvaret eller anfallet har såsom markerings- eller positionsförsvar eller dynamisk eller statisk positionering i anfallsspel. Kort innebär detta i anfallsspel om laget är benäget att rotera och byta positioner på plan för att få motståndaren i rörelse i anfallsspel (Leeds) eller hellre arbetar med att hitta den ytan som just den statiska positionen ska hitta på den delen av plan (Liverpool). 

• Exempel SU:
  • Uppspelsfas: vår backlinje om 4 håller position inbördes och hittar den ytan inom den position som lättast hittar uppspel. Vårt mittfält, ff.a. 6an kan däremot byta position och antingen överbelasta med våra 8or eller gå ner i backlinjen medan våra 3 forwards alltid i uppspelsfas ska jobba för att hota backlinje i spelyta 3.
  • Genombrottsfas ska backlinjen hålla formation om 3 spelare men den spelare som är närmast boll får lämna backlinjen (ex HB på högerkant). 6a får i genombrott inte lämna position då just den positionen framför MB är väldigt viktig för balansen medan våra 8or har helt fri positionering o.s.v…
• Exempel FSU:
  • Högt försvar: kombinationsförsvar där forwards och 8:or har en markerande inriktning men 6a och 4-backlinjen ett positionsförsvar.
  • Mellanförsvar: positionsförsvar med inslag av markering för de positioner som inte pressar men som är nära anfallsspelare som kan få boll från bollhållare med kortare passning.
  • Lågt försvar: positionsförsvar med inslag av markering vid inlägg eller positionsbyten (väggspel, överlappning, underlappning, 2vs2).
• Exempel kontring:
  • Lång kontring: stor dynamik för de ytor som finns oberoende av egentlig position men 4-1 från backlinjen är fortsatt positioner som ska positioneras.
  • Mellankontring: stor dynamik för de 3-5 spelare som är närmast boll men balansen från backlinjen och centralt framför ska positioneras.
  • Hög kontring: positionering kring straffområde viktig men dynamik för resterande spelare runt bollhållare medan backlinje plus 6a står för positionering.

Mindset

Denna aspekt handlar om vilken inställning laget har i de olika faserna sett till förstörande eller förhindrande försvarsspel eller kontrollerande eller vertikalt spel i anfallsspel. Denna aspekt är nära förankrad med risk men inte samma sak. Mindset måste överensstämma med typ, så spelet går att utföra. Gällande anfallsspelet handlar mindsetet om att antingen kontrollera bollinnehavet eller spela med större vertikalitet vilket snarare handlar om vilken inställning man har till spelform men detta är inte samma sak som risk vilket vi nämner nedan. I mindset finns även lite mer att tänka på i återerövring- och kontringsfaserna eftersom typ av boll-vinst eller -förlust kan vara avgörande för om vertikalitet är nyckeln i en kontring. En spelare som vinner boll och har öppen gata mot mål kanske väljer att driva eller passa direkt framåt men inte om det står motståndare emellan. Denna öppna eller stängda bollvinst ger ytterligare en parameter inom faserna vid en kontring.

• Exempel ÅE:
  • Hög: förstörande försvar för de 3-5 spelare närmast boll om bollvinst anses vara möjlig. De spelare som inte är 3-5 närmsta ska däremot ha ett förhindrande mindset och balansera lagets brister vid genomspel eller längre passningar (tillåt mindsetet även under “typ“ FSU: högt – markering för de 3-5 mest offensiva spelarna eller närmast boll eftersom förstörande försvar annars blir praktiskt omöjligt (se artikel om försvarsspel del 3).
  • Mellan: förstörande mindset om bollvinst är möjligt direkt för de 3-5 närmsta spelarna men inte om bollhållare är rättvänd opressad, då ska samtliga spelare ha ett förhindrande mindset men med hög backlinje.
• Exempel FSU:
  • Hela plan: förstörande mindset men som vi nämnt under typ: med positionsförsvar vilket innebär att position är minst lika viktigt som att pressa för att vinna boll. 
• Exempel kontring:
  • Lång (nära eget mål): hög vertikalitet vid öppen och stängd bollvinst, alltid kollektiv kontring.
  • Mellan och hög kontring vertikal men med mer kontroll, sträva efter kollektiv kontring vid hög kontring med stängd bollvinst men solokontring vid hög kontring kan räcka om öppen bollvinst. 

Risk

Denna aspekt är stark förknippad med mindset men inte samma sak. Ett mindset om att ha hög förhindrande press behöver inte nödvändigtvis vara riskabelt (absolut inte statistiskt då detta är bättre) men däremot kan det vara riskabelt om laget väljer att pressa med fler spelare än vad man har råd med. Risk handlar därför om vilket spel laget vill spela och om laget föredrar att balansera upp laget om man blir genomspelad eller om vågar stå högt med backlinjen i alla lägen eller ej. I anfallsspel handlar risk inte om vertikalitet eller inte, det är mindset, utan risk i anfallsspel handlar mer om hur benägen laget är att spela utan att tappa boll. Exempelvis spela sig ur press, vågar slå långbollar eller svårighetsgraden av passningar. Finns det gränser för när kontrollen i spelet inte är under kontroll och därför istället måste spelas längre? Vågar vi stå 3vs3 i eget straffområde? o.s.v.

• Exempel SU:
  • Uppspel: mellanrisk, vid högre press spelar vi bollen från situationen i backlinjen och använder målvakt för att klara detta. Vid hög press tappar vi hellre boll högre upp i plan än långt ner.
  • Etableringsfas: låg risk: vid press försöker vi spela oss ur situationen men löser vi den inte spelar vi tillbaka till backlinjen, genombrottsfas: hög risk: vid press försöker vi fortsätta framåt i plan även om vi kan förlora boll.
  • Avslutsfas: hög risk – vi riskerar att tappa boll om vi har 50/50-chans att nå assistzon eller golden zone med rättvänd spelare. 
• Exempel FSU:
  • Högt försvar: vi försvarar enligt formation, typ, mindset men med låg risk vilket innebär att vi alltid ska vara samtliga spelare på bollsida och de positioner som bli passerade fylls upp av mer offensiva spelare.
  • Mellan: vi försvarar med alla minus central forward på bollsida och annan forward blir förbispelad ska central forward falla och ta dennes position.
  • Lågt försvar: vi försvarar med högre risk och lämnar 3 spelare på fel sida boll.
• Exempel ÅE:
  • Hög: vi utför ÅE i enlighet med formation, typ, mindset men med hög risk och har gärna 2-3 spelare på fel sida boll för att få press från flera håll och hindra motståndaren att spela hemåt och få kontroll.
  • Låg: ÅE nära eget mål handlar för oss om att riskera så lite som möjligt och vi vill då komma på rätt sida med alla spelare.

Balans

Balans handlar om hur och med vilka spelare man väljer att belasta planen genom positionering av spelare genom sina utgångspositioner. Detta handlar om hur laget utför överflyttningar, överbelastningar, centringar, uppflyttning o.s.v. Balans handlar även om asymmetri eller inte, väljer laget att balansera sig med starkare vänsterkant eller fler spelare på vänsterkanten samt om detta varierar i de olika faserna? Det är exempelvis inte ovanligt att en kontring syftar till att nå Ronaldo på kanten medan andra lag vill starta kontringen på en del av plan medan avslutet ska komma på motsatt del av plan.

Mönster

Mönster handlar om vad olika lag har för verktyg för att spela fotboll och åstadkomma prestation. Numerära över- och underlägen laget vill uppnå eller undvika, kvalitativa över- och underlägen man vill utnyttja, luckor laget vill hitta eller stänga, ytor lag vill belasta eller täcka av, nyckelspelare i olika faser, kombinationer, inläggsformer m.m. Mönster är därför slasken av spelet och hur laget väljer att sätta sitt avtryck inom ramen för utförandet av mycket av ovan. Det är viktigt att förstå att varje av de 14 har olika svar på frågorna. Nyckelspelaren i uppspelsfasen kan vara en passningsskicklig mittback medan i genombrottsfasen den offensiva mittfältaren medan det är den skickliga huvudspelaren på offensiva och defensiva hörnor. 

Omställning

För varje fas måste laget veta vad det innebär om laget förlorar eller vinner boll. I SU och FSU är omställningsskedena svaret men i omställningsskedena kan detta innebära kontring-på-kontring eller övergång till SU eller kontring vid bollvinst av ÅE. Det är därför viktigt att veta vad innebörden av bollskifte leder till i de olika faserna. I dessa fall kommer även typ av bollvinst (öppen/stängd) att påverka fasens olika aspekter ytterligare.

Bli inte avskräckt

Med ovan modell för varje av de 14 faserna kan ett lag därmed ha olika formation, mindset, risk o.s.v. för varje fas. Den funderande tränaren kan nu tycka – varför komplicera detta? En annan tänker – fan vad bra! Detta innebär inte att laget ska byta formation helt och håller för varje fas eller för den delen någon av de andra aspekterna. I grunden har laget en grund att förhålla sig till men beroende på vilka spelare som exempelvis stärker vid FSU i låg fas kommer formationen kanske gå från en 3-5-2 till en 5-3-2. Laget har då olika formation i låg- mot mellanfas vilket är helt naturligt i en 3-5-2 men viktigt att förklara för spelarna och träna på. 

Som ni ser i de olika exemplen blir många aspekter beroende av varandra utan att för den delen vara samma aspekt. Alla faserna har därmed ett eget syfte att besvara alla aspekterna även om det inte krävs en hel uppsats för varje fas och ett lag kanske väljer att göra samma i alla faser i ett spelskede. Det måste däremot finnas en röd tråd i spelidén och det är därför svårt att exempelvis utföra ett förstörande mindset om formationen är för svagt balanserad eller typen av försvar är positionsförsvar högst upp i plan (se artikel om försvar del 3) precis som att det inte går att spela med låg risk (att tappa boll) med hög vertikalitet (djupledsspel) mot ett kompakt försvar. Vissa faser och har fler frågor att besvara och andra har mer av aspekterna än andra faser och listan blir därmed inte uttömmande på något sätt. 

Träningsplanering

En träningsplanering bör inte bestå av 14 träningar på 3 veckor med varje fas som ett tema för varje träning utan FSU och SU är som alltid de skeden som ligger som grund och kontring kanske inte ens är ett eget tema utan ett moment av FSU-träningen. I de momenten kan man såklart träna på den fas som träningen i övrigt är inriktad på men denna artikel handlar inte om träningsplanering och vi lämnar därför ämnet till en annan artikel…

Med ovan bild avslutar vi denna artikel. Gå gärna in och kommentera era åsikter i frågan eller maila oss på detgronafaltetsschack@gmail.com så vi kan lära oss mera.