Klyschor – detta är inte sant!

En del säger att charmen med fotboll är att det inte finns något rätt och fel. Just det argumentet är fel….

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi på Stockholms universitet, skiljer på fakta och kunskap. Fakta är sådant som inte kan diskuterats såsom att en spelare kommer att falla till marken efter en hoppnick eller att bollen är rund. Kunskap är däremot vad vi vet om fakta. Om hur många som hoppnickar idag i världen eller om alla bollar verkligen är helt runda. Åsa Wikforss menar att problemet inte är att det finns fakta vi inte har kunskap om utan att det finns kunskap som vi inte tar till oss.

Många av oss är dessutom övertygade över våra uppfattningar. Det får man vara men om man ska vara det bör det utgöra en övertygelse om fakta och inget annat. För att något ska betraktas som kunskap krävs det att det är sant d.v.s. att det du tror baseras på fakta. Men sanna gissningar såsom att rörelse leder till spelbarhet, eller andra instruktioner vi ger på plan, behöver inte vara kunskap bara för att det stämmer för en gångs skull. Kunskap måste, förutom att vara fakta, också kunna bevisas. Detta innebär att vi behöver fakta och evidens.

Låt oss ta ett exempel. En sann gissning kan ibland vara att rörelse leder till spelbarhet. Jag hatar när tränare skriker “rörelse” när de vill ha spelbarhet. Låt oss se om detta är kunskap, d.v.s. om instruktionen rörelse utgör kunskap eller en sann gissning. Om du skriker “rörelse” till dina spelare kan det leda till fler spelalternativ och

därmed eventuellt ökade passningsalternativ för bollhållaren, se bild 1. Problemet är att om en anfallsspelare, tvärtom, står stilla på plan och motståndaren flyttar sig kan anfallsspelaren också bli spelbar, se bild 2. Ett begrepp som på spanska kallas la pausa. Instruktionen rörelse är därför inte kunskap   eftersom den varken baseras på fakta eller kan bevisas.

Vi vill bekräfta det vi redan tror. Detta är en överlevnadsinstinkt som hjärnan löst åt oss för att hitta en enklare väg och snabbare kunna ta beslut om vem som är ett hot eller inte för oss. Denna sökning efter bekräftelse skapar en del problem eftersom vi ofta har svårt att ändra vår övertygelse om något eftersom de i sin tur kan leda till flera andra beteendeändringar. Att ändra sin övertygelse upplevs generellt som jobbigt och kan evolutionärt sett vara farligt eftersom vi kan behöva ändra sida. I dagens samhälle finns otroligt mycket flöde av fakta och icke-fakta och genom att söka efter det du vill få bekräftat kan du lätt hitta ett argument för det du vill tro och inte det som är sant. Detta kallas bekräftelse-bias och innebär att vi omedvetet bekräftar och selekterar det vi vill ska vara sant och inte det som faktiskt är sant. 

Denna omedvetna bekräftelse sker hos oss för att få tillhöra samma grupp som tror det vi tror. Det är enligt Mikael Klintman, professor i sociologi på Lunds Universitet, viktigare att tillhöra en grupp än att ifrågasätta om våra övertygelser är sanna. Att känna grupptillhörighet leder till en inkludering för oss människor vilket rent evolutionärt har varit en överlevnadsinstinkt och nödvändigt för vår överlevnad. De som var ensamma blev ofta dödade och 10-15% av oss dog förr av våld från andra människor. Det har därför varit viktigare evolutionärt sett att tillhöra en grupp än att ha rätt. Det är alltså inte konstigt att vi inte ändrar vår åsikt hur lätt som helst.

Fotbollen har tyvärr en del typiska drag av detta och då blir bekräftelse-bias ett problem eftersom vi sällan dödas av de som kommer med nya infallsvinklar inom fotbollen… Jag arbetade med spelarutbildning i Landskrona BoIS under två år. Uppdraget byggde i stort på att spegla tränare och deras förmåga att vara tränare samt ge förslag på en röd tråd i utbildning av spelare genom hela akademin med hjälp av Svenska Fotbollförbundets Spelarutbildningsplan. Efter att ha iakttagit tränarna under flera pass under den första tiden sammanställde jag vad jag hört ute på plan och hade skrivit ner bl.a. detta: 

• Rörelse!
• Kvalitet!
• Fokus!
• Pressavståndet ska vara 1-1,5 m! 
• Luta dig framåt för att inte skjuta för högt!

Det intressanta är att jag eventuellt säger emot mig själv snart. Föreställ dig att jag förespråkar att en tränare inte får säga ovan. Betyder det att du inte kan säga något till dina spelare? Det menar jag givetvis inte utan jag raljerar lite, det är jag medveten om… Är instruktionspunkter ofta i behov av situationsanpassning? Ja, skulle en del säga eftersom det rättfärdigar synen på ingresstexten – charmen med fotboll är att det inte finns något rätt och fel – men då är vi fel på det. Situationsanpassat innebär att det finns ett rätt eller fel. När det är rätt och när det är fel är sannolikt solklart i de allra flesta situationer dessutom. Vad menar man med rörelse, kvalitet och fokus? Vad leder det till? Finns det kanske bättre instruktioner som inte är lika beroende av situationsbedömningen från dig som tränare? Ja, sannolikt.

Ovan begreppsbildning kan användas men de ska användas vid rätt tillfälle och inte slentrianmässigt för att hålla igång en träning eller verka vara aktiv. Instruktionspunkterna ovan kommer aldrig att ge spelarna något mervärde. Vad får de ut av att höra kvalitet! eller fokus! om de inte vet hur de ska utöva kvalitet eller fokus eller om andra parametrar hindrar dem såsom bollarna, medspelarna eller övningens struktur? 

Kontextens roll är också avgörande för vilka begrepp och instruktioner som är möjliga för en grupp. Kvalitet och fokus är fortfarande två usla begrepp men följs de upp efter en instruktion där kvalitet i passningsspelet förklaras som hårda passningar med precision på bortre fot(vilket kan diskuteras om det är rätt instruktion, eller kanske är det rätt instruktion till undantag behöver göras och förklaras), kan ovan begrepp eller påminnelse snarare kritiseras för att vara opedagogiska snarare än oanvändbara. 

Givet ovan redogörelse kan en anfallsspelare bli spelbar genom stillastående, la pausa, men visst kan det vid en markeringssituation också bli helt stillastående utan spelbarhet. I så fall krävs ju faktiskt rörelse. Skulle instruktionspunkten – bli spelbar! – kanske vara den universella instruktionspunkten till spelbarhet? Ja eventuellt, men här tillkommer en annan viktig parameter. Vet spelaren att det finns två varianter? Rörelse eller stå stilla och att en spelare i någon situation står bra där den står medan vid en annan situation borde flytta sig. Detta blir därav den andra aspekten. Har du utbildat spelarna till att förstå dina begrepp så du kan använda de?

Gör det inte för komplicerat. Genom att teoretisera kan dina instruktioner också bli för komplexa utan att du når resultat. Här finns ytterligare en modell som min far en gång presenterat:

Du kan uppnå visdom i något om du har kunskap och erfarenhet men du behöver inte uppnå visdom bara för att du har kunskap och erfarenhet, det krävs även att du analyserar över dina förvärvade kunskaper och erfarenheter.

Det är skillnad på kunskap, erfarenhet och visdom. Kunskap är som vi sagt ovan – vad du vet om fakta. Erfarenhet är dina upplevelser och prövningar. Vishet innebär enligt Wikipedia följande:

Visdom menas att veta exakt vad man ska göra, varför man ska göra det, hur man ska göra det, när man ska göra det och vad som händer efter att det är gjort. 

Var och en för sig av kunskap och erfarenhet skapar inte visdom utan först när du analyserar den kunskap och erfarenhet du har kan du uppnå visdom. Detta innebär att någon som varit med om mycket, stor erfarenhet, men som aldrig har analyserat dess innebörd inte kommer att nå visdom inom fotbollen. Anders Ericsson, professor i psykologi på Florida State University, hänvisar till en studie i sin bok PEAK som gjordes på läkares kunskap. Det visade sig i studien att nyutexaminerade många gånger hade mer kunskap i ämnet de utbildat sig i jämfört med de erfarna läkarna. Detta eftersom de erfarna läkarna inte valt att förnya sina kunskaper. Att de erfarna läkarna hade mindre kunskap innebar dock inte att de behövde vara sämre läkare men deras beslut byggde inte på kunskap och därmed fakta utan på kvalificerade gissningar som oftast var sanna. En sådan läkare kan då inte uppnå visdom enligt min fars modell.

Jag upplever ofta att fotbollsverksamma ofta refererar till sin erfarenhet. Erfarenhet är som sagt bra men inte användbart så länge man inte har reflekterat över den erfarenhet man fått. Jag upplever också att många fotbollsverksamma (tränare, styrelsefolk, publik, föräldrar, journalister) inte analyserar sina erfarenheter utan berättar bara hur det var förr och idag utan att egentligen leta mönster eller genom analys. Erfarenhet utan analys är dessutom extra farligt om man dessutom inte har förnyat sin kunskap eftersom flera beslut kan baseras på dubbelt felaktiga övertygelser som inte baseras på fakta.

Att bli vis innebär alltså ett optimalt stadium…men inget att egentligen eftersträva. Stephen Hawking, kosmolog och fysiker (eller Daniel J Boorstin som det egentligen var), har sagt:

The greatest enemy of knowledge is not ignorance, it is the illusion of knowledge.

Åter till Landskrona BoIS tränare 

Frågan kvarstår – förbjöds tränarna att instruera med begreppen, rörelse, kvalitet, fokus, pressavståndet ska vara 1-1,5 m eller luta dig framåt för att inte skjuta för högt? Nej, egentligen inte. Som jag sagt ovan tror jag inte de första tre utvecklar en spelare alls men låt oss ta de andra två begreppen. 

Ska pressavståndet vara 1-1,5 meter? En del verkar tro det men sanningen är att de måste vara relativt till försvarsspelarens kvaliteter, anfallsspelarens kvaliteter och tempot i aktionen. I Svenska Fotbollförbundets utbildningar brukar man dela upp en aktion i position, tajming, riktning och fart. Oavsett vad, kan inte pressavståndet vara 1-1,5 meter till motståndaren om du står still och motståndaren har full fart. Då kommer position, tajming och fart bli fel väldigt snabbt. Förhållandet och därmed instruktionen måste anpassas så att du kan ta bollen utan att bli passerad och ibland kan du inte göra båda samtidigt. Kunskap i detta fall måste vara just så här komplex. Vi kan inte hitta enkla svar på alla frågor. 

Vidare är inte bollens rörelse, d.v.s. högt eller lågt skott, beroende av om du lutar dig framåt eller bakåt. Det handlar endast om var på bollen du träffar. Var på bollen du träffar beror däremot delvis på om du lutar dig framåt eller bakåt men även på andra parametrar. Att instruera – luta dig inte bakåt, du skjuter över – är alltså fel. I dessa två exempel har tränare som använder sig utav denna instruktionspunkt fallit för fienden en illusion av kunskap (Stephen Hawkings citat). Denna illusion kan dessutom ha råkat bekräftas i verkligheten genom en bekräftelse-bias då tränaren endast försökt hitta de exempel då spelaren verkligen skjutit över mål när den har lutat sig bakåt. 

Som jag nämnt tidigare är jag rädd för att många fotbollsverksamma inte reflekterat tillräckligt över vad som är rätt eller fel eller vad som skulle kunna vara ett annat svar på frågor. Att inte göra detta är ett problem enligt Stephen Hawking och även Åsa Wikforss eftersom det leder till att vi tror att våra övertygelser är sanna trots att de inte är det.

Jag har därför listat några citat som jag tycker endast förvirrar och förstör och som ni själva kan fundera på om de kan formuleras annorlunda eller kanske inte ens är värda att använda. 

• Lyft blicken

• Upp med farten när du dribblar

• Skjut i bortre hörnet

• Skapa trianglar

• Det krävs mer rutin

• Vi måste back to basics

• Vi har ingen fighting spirit – vi behöver mer jävlar anamma

• Vi spelar med mycket bollinnehav

• Man kan styra upp försvarsspelet men anfallsspelet kräver mycket kreativitet

Mitt mål med denna skrivning är inte att raljera över gamla tränare eller att själv framstå som att jag har tänkt på allt. Det har jag inte och ofta slår det mig att jag instruerar i något som jag inte själv är säker på stämmer. Men detta resonemang kring att fundera på vår inställning och instruktionspunkter och om dessa verkligen stämmer ska inte förväxlas med att “göra det för komplext för spelarna”. Det är inte samma sak. 

Att bryta ner din spelidé eller fundera på de perfekta instruktionspunkterna är inget spelarna (tvunget) måste ta del av. Denna process är något du bör göra på din kammare eller med din tränargrupp för att konkretisera vad ni vill ha ut av spelarna. Alla vet att det inte räcker med för enkla instruktioner och då tror jag att vi inom fotbollen är skyldiga att bryta ner de förutsägelser som finns och på nytt utvärdera och omvärdera dessa. Det jag vill få fram är att fotboll är komplext och kan göras enkelt men det måste ändå beaktas med komplexa ögon och inte förenklas för sakens skull. En tränare som gör det enkelt kan såklart få effekt och till det även då en bekräftelse-bias på att det denne gör är rätt men det betyder inte att det är rätt…Mitt mål är alltså att öppna våra sinnen något och utveckla diskussion utan att för del delen försvåra för spelarna. Det är två olika saker…

I letandet efter en optimering av vissa begrepp och även hitta nya synvinklar på spelet fotboll ska vi dock inte missa en viktig poäng. Som vi skriver i positional play – del 1 ska man aldrig missa de grundläggande dragen för exempelvis anfallsfotboll. Det är inte ovanligt att man som tränare läser något eller ser en ny aspekt av spelet och därefter vill prova detta utan att fundera på om grunderna sitter. Ett typexempel är Guardiolas övning (4vs4+3) som utövas överallt i Sverige idag. Om inte grunderna i övningen sitter blir det svårt att diskutera de principer övningens djup har. Många tränare hamnar direkt på dessa fördjupade instruktioner innan grunderna sitter och det är inte min tanke med denna artikel att avancera fotbollen utan resultat. Gå inte in på djupet förrän grunderna sitter. Gör inte spelet mer komplext än vad spelarna förstår!

Viktigt att ta med sig är därför att förankra så att spelarna förstår vad du säger när du instruerar och varför du säger så. Om det inte finns ett enkelt svar – ge inte det då utan lägg över ansvaret till reflektion till spelaren att avgöra om denne ska ha ett pressavstånd på 1,2 eller 3 meter istället för att spelaren gör fel när den följer dina instruktioner. 

För att inte slås av Dunning-Kruger-effekten (omedveten dumhet) behöver jag feedback på denna artikel. Är det jag som är fel på det eller kan vi faktiskt börja ifrågasätta gamla sanningar för att ta fotbollen längre utan att göra det för svårt?

Vänligen återkom med synpunkter på denna artikel om förnyelse av fotbollens begrepp och instruktionspunkter. Håller ni med? Ni når oss här i kommentarsfältet eller på detgronafaltetsschack@gmail.com.